torsdag 1 juli 2010

Pärlbroderi glaspärlor & paljetter - njuter ute i sommarsolen!

Vilka helt underbara sommardagar det varit! :)

Men ärligt - det finns inget "dåligt" väder heller...Om det regnar brukar jag säga:
"Härligt! Perfekt väder att pärla - och man får sitta inne utan dåligt samvete! *hehe*

Men - om det är soligt tar jag med mig pärlorna ut!


Att både få vackert solbrända armar och ben - njuta av den vackra naturen - och då vara mitt i flödande solljus, det är sann livskvalitet!

Lägger man till meditativt skapande, med nål, tråd, pärlor (och kanske paljetter) och - varför inte? en god ljudbok i öronen (när man vill få ett avbrott från det underbart lugna susandet i säven!) - så är lyckan komplett!

Det behövs inte så mycket för att få några sköna timmar i solen!

Och - som i mitt fall med min härligt röda favorittröja - jag passade på att byta några paljetter som blivit urblekta i tvätten (de som satt på tröjan då jag köpte den) och passade på att reparera en söm som gått upp på ett ställe...


... Så har man simsalabim dessutom gjort lite nyttigt hushållsarbete...

Snacka om Win-Win-situation! :)



3 kommentarer:

  1. Det kommer att bli svårt att slå den underbara utsikten du har - antingen du jobbar inne eller ute. Hade jag inte varit och sett hur du bor själv så hade jag trott att denna bilden varit "förvrängd" på något sätt...men nu VET jag ju att erat hus faktiskt ligger precis så här nära sjön!
    Kram
    Christina

    SvaraRadera
  2. Ja, man vill ju inte bli anklagad för att "photoshoppa" sina bilder heller... *hehe*

    Nu har utsikten dessutom kompletterats med 2 "vindsnurror" - 2 vita vindkraftverk 108 m höga på berget bakom skogen - med "vingar" vars diameter är 82 m...

    De allra högsta av våra tallar i skogen invid huset är ca 20 m - att tänka sig propellern som 4 gånger detta då man står nedanför och blickar upp på dessa gigantiska träd är hissnande...


    ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

    Vi åkte uppför berget i vintras och tittade på vindkraftverken - de är verkligen mäktiga i landskapet - redan då man ser dem på håll...

    Det satt en massa folk och fikade i snödrivorna - vi var tydligen inte de enda som utsett detta till utflyktsmål denna dag - det har blivit en slags sevärdhet och "turist"attraktion... ;)


    ¨¨¨¨¨¨¨¨

    Men då man står nedanför dem så är det ganska overkligt... Dessa är utan växellådor (det är det som kan skramla och gå sönder på vindkraftverk annars)...

    Står man nedanför så hör man bara ett mycket svags sus då vingen passerar (spetsen är uppvikt ytters för att minska turbulens och ljud ännu mer).

    Man hör dem knappt - en förutsättning är att man får lilla sonen att vara helt tyst en liten stund (en verklig kraftansträngning!) för att man ens skall uppfatta det... (5-åringar har ju en väldigt massa att berätta, oupphörligen... :)

    En person i vår bekantskapskrets frågade om vi inte var "missnöjda" - men både jag och min man tycker att de är vackra - och får jag välja mellan 300 vindkraftverk och ett kärnkraftverk så vet jag vad jag väljer.

    De två "vindsnurrorna" kan ge så mycket el per år som hela "byn" (4 km från skogen där vi bor) dvs 3 500 hushåll behöver...

    Jag längtar tills vi kommit så långt med solceller och batterier att man istället för tak och väggar/fönster använder material som fungerar som solceller... (Redan nu kan man lägga en viss sorts takpannor som egentligen är förklädda solceller!)

    Kanske alla våra fordon - och även kläder - det finns ju redan! på "prototypstadiet" kläder som kan ladda mobilen o mp3-spelare mm...

    ... är självförsörjande på el - då batterierna är så tunna och effektiva (nu experimenterar man ju med batterier tunna som papper som faktiskt ÄR papper)...

    ...Att det inte kommer att vara något problem:

    Man låter bara fordonet (och kanske en egen hemma-laddningsstation på en stolpe vid garaget/ parkeringsplatsen) stå ute i solen - och även om det är en regning dag, så har batterier lagrat så mycket energi att man har att ta av...


    //kram Cat


    PS: Man kan se vindkraftverken väldigt svagt på bilden (om man vet var man skall titta - lite drygt 5cm från vänsterkanten ser man den första).

    Det underliga är att de syns olika mycket... Beroende på väder o vind. Vissa dagar syns de mycket tydligt - andra dagar försvinner de liksom helt...

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera